varför berättar ni inte för mig? är det bättre att bara snacka "bakom ryggen" på mig?
varför gör ni så här mot mig? eller framförallt mot er själva?
snälla, kämpa istället -- om inte för mig, så för er! {för ni är mitt allt}
du fick mig att gråta ikväll, jag har inte gråtit framför dig på väldigt väldigt länge! | de va tungt.

ni måste förstå att jag skäms och att jag vill visa vad jag kan och vad jag går för.
men innan jag ens har börjat, så har jag tappat lusten och inte vill mera. jag orkar inte.
jag förstår att du mår dåligt och får ta massa skuld och skit, men snälla? varför håller du det inom dig då?
du måste väl också kunna säga nej? snälla, visa gränsen du också har. alla behöver inte vara så jävla genomsnälla hela tiden, även om jag vet att du vill.. det går inte i längden! även om du är den absolut bästa, jag orkar inte se dig såhär, och jag vet att du inte vill. och du kommer inte heller orka.

vi är inte perfekta. vi får inte försöka vara något vi inte är.
men snälla, vi är väl som alla andra? i mina ögon är ni perfekt.
sluta skämmas, ut med helvetet istället.
och jag blir mer än ledsen att skriva och läsa det här!

fan, jag visste att dagen var kommen..
SNÄLLA, ta mig härifrån utan att jag får dåligt samvete?!
det är nog ingen mer än jag själv som förstår hur jävla mycket jag vill bort härifrån?!
det är inget fel på er, nån av er eller er.. men jag mår som bäst då jag är borta! :'/
jag, östersund, krokom och människorna hör bara inte ihop hur mycket jag än vill och försöker.
jag orkar inte! :'/

/peace